Sköterskan Agneta undrade om jag tänkt vara hemma i väntan på besked.
Kaxigt svarade jag "Nej absolut inte, då sitter jag bara och planerar min begravning!"
Jag for direkt från Lund upp till Katrineholm för den årliga fortbildningen/konferensen.
Det gick bra.
Sen i söndags kröp rädslan och ångesten på....
Åkte till jobbet igår men vände nästan i dörren.
Det gick inte!
I skogen i lördags, massor av svamp! |
Egentligen skulle jag vilja att alla tryckte på pausknappen och frös livet i väntan på besked. Men det går ju inte. Livet går ju vidare med planer och fester och annat...
Fy fanken vad jag avskyr att inte veta. Googlar information och har mig. Och inte blir det bättre av alla reportage på teven med insamlingar mot cancer.
Tur det är svampsäsong!!!