Sicken helg!

Det blev en lika skön helg som jag hoppades på. 

Fredagen ägnades åt familjens påskfirande med grillat och äggletning. I år hoppade vi sill med tillbehör och grillade istället lite lammkotletter, kycklingben och grönsaker. Spelade spel på kvällen och jag förlorade stoooort. 

Påskafton drog mannen och jag först till stan för lite lunch (se bild). Sen vidare till Osby och lite festlighet med syrran. 

Påskdagen blev en dag i motionens tecken. Tog en riktigt lång promenad på ca en och en halv timme. Åt gott och hade det allmänt bra. Igår åkte vi upp och hjälpte dottern med lite flytt och sen festade vi på en burgundisk gryta.

I dag är det läkarbesök nu på förmiddagen i Lund. Sen trevligheter med döttrarna på Harrys.

Man får passa på medan man kan :)))

Nu tar vi påsk!

Idag är det enligt Bibeln en låååång fredag och den dagen vi kommer att fira påsk på. Det blir häng med släkten hemma hos far, spel och lek med vår familj och sen ikväll både tapas och mojito. 

Imorgon åker vi till syrran i Osby och firar lite med dom genom att gå ut och äta på ett ställe med mat och trubadur. Läckert :)))

Påskdagen kanske vi fixar en påskmacka och åker till far med och sen på annandagen blir det förhoppningsvis skönt häng här hemma. 

Vi har en djup olycklig hund här hemma. Hans manbarhet har förövats honom och han är otroligt ynklig (jag också då jag avskyr när djuren inte mår bra). Så en skön dag i solen hade nog varit perfekt för honom. Mannen och jag har lite döp om honom till Bosse von Tratt (fåntratt). Liiite elakt men med mycket kärlek. 

Hallonsaft i blodet!

Igår träffade jag en av "mina" läkare på onkologen.

Fick datum för mina återstående behandlingar och annat inför framtiden.

De bortopererade tjugo lymfkörtlarna gav att det fanns förändringar i en av dom. Tumören i bröstet hade krympt avsevärt. Den är antingen tre millimeter eller åtta....minnet är bra med kort. Signe, som läkaren heter, var nöjd med resultatet i varje fall. 

Sen har jag varit nervös för att jag ska få den cytostatikan som innehåller idegran. Idegranen ger stora biverkningar och är tuff för kroppen men som tur är så är det inte den sortens cellgift jag ska få. Jag ska ha det som mina cancerkompis Anna kallar för hallonsaften (den är röd som saft) och som ger det vanliga biverkningarna. Det vill säga: håret ryker, konstig trötthet, illamående som tydligen medicineras bort och ont i kroppen.

Men, enligt Anna, får jag den lättare medicineringen och det är jag glad för. Även om biverkningarna inte alls blir kul att ta så finns det många som har det värre. Viktigt att tänka på. 

En annan sak som jag är lite grinig för är att det återigen ska sättas in en picc-line. Hoppas bara den fungerar denna gången. 

Ser ni hästarna? Små varelser i mitten av bilden ;)

Livstecken.

Allt rullar på här hemma. Bröstet läker sakta men säkert (hoppas jag) men armhålan är det lite värre med. Gör bannat ont där.
Men, jag har varit iväg och festat med mina döttrar. Vi tog en tur till Burg för hotellboende och shopping. Och vet ni? Vi hade det skitbra.
Och vem blev hjälte?
Jo jag, det var nämligen jag som på något konstigt vis lyckades få ståplatsbiljetter på Kents sista konsert i Stockholm den 17/12. Precis det som dottern önskade att få.
Ibland har till och med en medelålders tant lite flyt med internet :)

Postoperation!

Ja, man kan säga att det hela gick bra.

Fick tillbringa två nätter i Lund. En på avdelningen och en på patienthotellet.
Och trots att patienthotellet verkligen var bra är det alltid bäst hemma ju.
Jag trodde jag skulle må sämre än vad jag gjort. Men snabbt mådde jag bättre och bättre för att till slut inte ens behöva ta alvedon. Så....inga painkillers alls.

Drog förbanden igår och ja......inte så vackert. Jag har plötsligt ett ungt bröst och ett åldersadekvat. Det vill säga ett "lyft" bröst och ett lite tjockare taxöronvariant. Undrar varför kirurgen lyfte bröstet och på så sätt gjorde dom så olika? Finns nog en förklaring på det också men konstigt ser det ut.
Dock får ni inget bildbevis ;)

Idag ska mannen och yngsta hjälpa äldsta att flytta in i hennes nya lägenhet. Äntligen får hon ett hem i Hässleholm som man kan kalla hem. Hon har bott i en liten liten lägenhet och flyttar till en tvåa som är jättefin. Jag kan/får absolut inte lyfta tungt (ibland har man tur) men kommer att bistå med glada tillrop. Bravo! Prima! Ta i! Men lyft då för...!

Sen efter, ikväll alltså, ska mannen och jag festa på prosecco och ekologiska vindruvor. Det är vi värda efter att ha slitit så :)))))

Hemma igen!

Nu är jag hemma igen. Sköterskan på patienthotellet sa igår att hon inte trodde dom skulle ta dränaget  idag eftersom det kommit mycket enligt henne. Men på bröst-och melanommottagningen sa sköterskan där att det knappt kommit något enligt hennes sätt att se det och hon drog ut slangarna.
Så jag är hemma.... :)
Det kom ett meddelande på mitt messenger från en kollega här i Skåne. En kvinna som jag varit på konferenser med och suttit med i möten. Hon skrev att hon hört att jag opererat bröstet för cancer och berättade att även hon gjort det. Sa att det blir bättre Christel, lyssna på doktor Marie nu och gör dina övningar. Så snopen jag blev. Vi sitter på möten men vet inget om varandra. Vet inte vad vi varit med om. Lite konstigt för jag tycker inte att det är skamligt att ha cancer men ändå pratar vi inte om det.

Men jag tänker minsann prata om det!

Vi hade ett foto innan i köket på vår familj. Sen ändrades familjeförhållanden och vi tog ett nytt foto. Här ser ni min familj, det är Kajsa, Björn med Bosse, jag, Johanna, Robban (som är ett sto:) och Lukas! Älskade familj!

Då är det gjort!

En bit av mitt bröst och lymfkärlen i armhålan är borta.
Sitter just nu på sal 5:2 och väntar på att det ska bli lunch och att sjukgymnasten ska komma. Bröstet värker och svider och i armhålan sticker det mest....som om någon satt med en nål och jäklades med mig. Sömnen var i det närmaste katastrofal men vad annat är att vänta när man som jag har slangar som sticker ut ur min kropp. Det är dränaget som dom inte ville ta bort idag och som gör att jag kommer att ta in på patienthotellet en eller några nätter. Kan inte tänka mig sitta hemma med slangar som sticker ut och som Bosse ser som jätteroliga leksaker.
Så så har jag det....överlever detta med men är just nu less.
Trots den makalösa utsikten från min patientsäng :)

Ok, då så....

Imorgon är det dags för operation. 

Om nu allt är som det ska det vill säga och med det tänker jag att inget annat stöter till så som andra akuta olyckor eller annat. 

Måste säga att jag är nervös och orolig. Hade gärna sluppit! 

Ska kanske passa på och festa på en apelsin för någon frukost blir det inte imorgon :)

Mycket snack....

....och väldigt liten firma!

Sitter mest av tiden nu. 

Isch så nervöst och oroligt. 

Tur jag har Bosse!

Lördagskväll

Har det skönt här hemma. Till och med skaffat melloappen. Fy sjutton så modern jag är.

Han fick alla mina röster!

Annars?

Ja, blodtrycket har nått nya höjder.

Tänk att tanten inte klarar av att ha en kommande operation i sinnet.

Men va fan, jag tar en halv blodtryckspilla och allt går ner till det normala mellanhöga trycket. 

Men allt blir bättre :)

Väntar och väntar och vä.....

Försöker få lite gjort inför operationen men det är mest snack och liten firma.

Har mest googlat lymfödem och de bilderna är inte roliga. Varför förväntar jag mig alltid det värsta?

Här ser ni min arbetsplats hemma. Inte illa eller hur? 

Men lite roligare är valpkursen vi går på. Hade Bosse varit vår son hade det nog varit ganska allvarliga utvecklingssamtal :)

Igår skulle Bosse sitta på vår vänstra sida...gick väl så där. 

Men söt är han minsann!

Bosse alltså :)))))

Besked!

Om en vecka är det dags. Då ska dom operera mitt bröst och min armhåla.
Bröstet blir en sk tårtbitsoperation. Kirurgen, Susanne, tar vad som behövs och flyttar bröstvårtan så bröstet blir så likt det andra som möjligt. Naturligtvis kommer det att bli skillnad på dom men det syns bara i naket tillstånd. Får komma ihåg att klä på mig på mornarna.
Lymfan försvinner helt. Där tar hon allt och det skrämmer mig lite mer än bröstet. Jag kommer att ha ett lymfdränage i några dagar och sen sjukgymnastik. Men är rädd för lymfödem.

Jag hade fått en annan tid innan, nu på torsdag, men den tiden hade ingen hört talas om nere på bröst- och mellanommottagningen. Konstigt. 

Men, jag är naturligtvis glad att dom inte sköt fram det mer. 

Nervös? Ja! 

Lite rädd? Ja!