Sitter på ett hotellrum i Norrköping. Naturligtvis vaknade jag halv sex.
Det där med själen....ja, inte är det att åka på styrelsemöte som gör att den kommer ifatt. Det är ju en sak som står klart för mig. Här hamnade jag rakt in i rena existensiella frågor för föreningen och andra negativa saker.
I onsdags däremot åkte jag ner till vagnen. Mannen och Bosse var där redan och eftersom jag skulle på onkologen på torsdagen föll det sig bra att jag utgick från Löderup.
Två sköna nätter blev det och där nere mår jag faktiskt som bäst. Det är som att havet sköljer bort all oro och den rädsla som verkar vara min ständiga följeslagare.
Jag har många funderingar på hur jag ska göra med resten av mitt liv. Ska jag fortsätta knega på eller ska jag ta ut en tidig och då fattig pension?
Ett alternativ är att ta ut pensionen och samtidigt jobba ca 40% på någon skola eller innan något annat. Har ju faktiskt en gammal kockutbildning som ligger någonstans i mitt inre och rostar bort. Tyvärr är inte den mat jag lärde mig laga det som gäller nu. Nu ska vi festa på brisket eller sönderkokt rökt fläskkarré. På min tid var det black and white eller biff med lök eller lövbiff med vitlökssmör :))
|
Vårt paradis |
Så jag får kanske stanna vid det som jag är bra på. Jag kan funktionsvariationer och arbetsmarknaden.
Jag kan skollagen, praktikplatsakvirering och vägledning.
Fast jag måste säga att jag är en jävel på matlagning också.... vem tackar nej till en hemmaslagen bea eller en perfekt tillagad torskrygg...för där rockar jag minsann fett!