söndag 15 oktober 2017

Tillförsikt!

Idag kommer jag på mig själv med att gå omkring och småle. Det känns liksom lättare att andas och någon söndagsångest finns inte. Lustigt det där, att en dag med kreativitet och lugn kan ge så mycket sinnesro.
Jobbar på ett kunna få fram dimma i mina målningar. Och så gott jag mår i mina försök. Inte sjutton blir jag någon Lars Lerin men det behövs ju inte heller. Kul har jag och bra mår jag när jag får sitta och testa olika metoder.
Sen jag bestämt mig för hur jag vill ha det med min framtid har jag fått ett lugn och en tillförsikt inför att både jobba och allt annat. Jag vill absolut inte sätta min arbetsplats på pottan eller snarare mina elever. Därför blir jag kvar på heltid fram tills min kollega kan jobbet och inte behöver mig för att kolla om det är rätt och riktigt det hon gör. 
Och det är ju inte så att jag helt ska sluta jobba, om det nu blir som jag vill, men jag ska inte hålla på i den takt som jag håller nu. Det orkar jag helt inte. 
Det gäller ju att leva så länge det går :)))

1 kommentar:

Elisabet. sa...

PRECIS så kände jag det när jag meddelat att jag tänkte sluta ett halvår i förtid. Som om jag öppnat ett fönster ..., verkligen öppnat det och då trivs jag ju ändå på jobbet, men känner hur mycket energi det tar.