Framtidsutsikter?

Tänk så mycket ångest en cancerdiagnos kan ge.

Då blir toleransen för andra problem ganska liten. I familjen har vi haft en ganska stor kris med allt som det innebär. Min ångestnivå har legat alldeles för högt men jag tror att den sakta går ner på "normal" nivå igen nu. 

För vi fixar naturligtvis detta också. Vi har en stor sammanhållning i familjen och en enorm kärlek för varandra och vi kommer att gå stärkta ur detta. Det är jag helt övertygad om. 

Jag har verkligen två helt underbara döttrar. En skolledare inom gymnasiet och en snart färdig inom medieteknik som förhoppningsvis kommer att få ett bra och kreativt arbete inom produktion.
Familjen har en lojal känsla för varandra och vi betyder mycket för var och en. Finns säkert dom som tycker det blir lite för mycket men det är så vi är.
Det har ju då också gjort att under ungarnas uppväxttid var det inte skadade djur dom kom hem med, det var andra ungar som inte alltid hade det bra hemma. På detta viset växte familjen och ibland på våra åbarpskvällar är vi ett helt gäng. Mindre nu än för några år sen men ändå.
Så.....jag älskar min familj.....otroligt mycket.