Men en sak ska alla veta....jag har gjort mitt bästa hela tiden. Mitt absolut bästa.
Detta var inget jag valde. Jag sa aldrig Ja till sjukdomen. Det är nog det viktigaste som vi patienter fick med oss från Lydiagården, att ingen ska ge oss skit för vårt öde. För ingen av oss har valt detta. Och ingen ska tala om för mig att "vilken tur du haft". Tur har den som inte drabbas!
3 kommentarer:
Men jag förstår liksom inte .., ingen människa VÄLJER väl att få cancer? Känner man skuld?
Nja, kanske någon gör det men mest är det människors kommentarer som är jobbigt. En av mina nya vänner som var på Lydiagården fick höra att "cancern stigit henne över huvudet" och att hon nu fick "sluta vara så egoistisk och vara sig själv igen".
Många kommentarer som att "oj vad frisk du ser ut" var jättejobbigt för många. En på mitt jobb sa " oj, du har skaffat nu frisyr" och när jag sa att jag tappat det fnös hon till och sa att "det vet jag". Lite onödigt faktiskt.
Då för står jag bättre.
Skicka en kommentar