Ibland tror jag att jag har bra koll på allt, sen kommer verkligheten och slår mig i nacken!
Men som jag sa, upp och ner! Upp är att jag helt plötsligt fått en större frihet, ner är att det inte blir som jag tänkt mig.
Fast just nu vill jag mest vara med maken nere på Löderup och både stressa av och få ny energi.
Tanken på att jag ska jobba fram till 67 känns just nu avlägsen. Men ekonomiskt måste jag ju det.
En liten (läs jättestor) lottovinst tack!
1 kommentar:
Och jag tänker inte gå en dag längre än till 65. Om jag lever tills dess, vill säga ,-)
Skicka en kommentar