Jag har gjort något dumt, väldigt dumt. Rent av idiotiskt.
Skyller på grumlat omdöme eller tillfällig sinnesförvirring.
Den här forskningsstudien som jag gått med i, den har fått mig att tveka på min kapacitet och förmåga att genomföra detta samtidigt som jag får kemoterapi. Så mycket att jag gick in och läste på bloggar där kvinnor redan har gjort hela resan. Och det skulle jag nog inte gjort.
En kvinna beskriver hur hon fick bäras ut i en bil efter en behandling, om hur hon låg på toalettgolvet nätterna igenom och hur ont hon hade. Nästa beskriver om hur hon ville sluta leva och återigen om hur jäkla illa hon mådde osv osv. Har inte hittat en enda som berättar att "visst det var jobbigt men det gick..."
Och så tror jag att jag kan åka ner till Lund två gånger i veckan för att träna????
Varför gick jag in och läste? Nu tvivlar jag!
Förbannat!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej
Klart du klarar av det! Det kan finnas dagar man är tröttare eller är infektionskänslig men... Du kan hoppa av om det inte funkar. Alla är vi olika i hur vi reagerar. Jag jobbade deltid igenom min resa utom de sista veckorna.
Jag hittade in till dig via Elisabeths blogg. Tänkte kommentera i ditt första inlägg om beskedet, men drabbades av osäkerhet på att du kanske inte ville läsa om någon annans historia. Min blogg från den tiden är cancerkriget.blogspot.se. Kanske ger den något även om det nu är 8 år sedan.
Allt gott!
Lena
Oj, tack Lena. Jag behöver verkligen positiva influenser.
Tack tack tack!!!!
Och jag blir så rörd över Lenas kommentar.
Så omtänksamt av henne!
Hur du än gör, så önskar jag dig lycka till! Du verkar ha så mycket mer jävlar-anamma i dig än jag själv skulle ha!
Skicka en kommentar