En lägenhet har tömts helt och jag har som vanligt suttit på bänken. Man är liksom inte med i matchen när livet ställts på högkant.
Min dipp har varat länge nog tycker jag. Skärpning!
Och på fredag ska jag gå på begravning. Det är min gode vän Mattias som ska få gå till den sista vilan. Återigen den satans cancern.
Bland det bästa i livet just nu är när Bosse sover på min mage. Värmen som sprider sig i kroppen är värd alla olyckor som fortfarande sker på golvet här hemma.
Älskar Bosse, älskar min familj, trött på några människor, vill gärna träffa resten, vill ha kaffe nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar