Idag fick jag behandling nummer tre. Och jag är inte glad. Jag slipper inte sprutorna alls, utan måste ta alla åtta. Däremot har dom skrivit ut någon form av opiat som ska hjälpa mig. Men jag vill verkligen inte detta. Usch! Sa att jag ville avbryta och sköterskan hämtade läkaren som ju naturligtvis hade väl grundade åsikter på att jag skulle fortsätta med cytostatikan. Hon sa "vi vill ju att du ska bli gammal" och ja....vad säger man om det?
Jo!!!! Bit ihop!!!
Sen mår jag faktiskt inget vidare ens innan sprutorna, men så är det ju...det blir värre allteftersom.
Illamåendet är hanterbart så länge jag småäter, men jag har svettningar och influensasymptom. Och en hemskt metallsmak i munnen.
Men....jag får se det som att det inte är jättemycket kvar nu.
2 kommentarer:
Det låter ju så hurtigt att säga "kämpa på!"
Det fattas helt enkelt ord såna här gånger.
Stor kram i alla fall!
Skriver som Elisabeth....hurtighet i all ära...just go for it.
Ha en fin helg.
Skicka en kommentar